Föreningen Norden Västerbotten
Besöksadress: Rådhusesplanaden 8, plan 3
Postadress: S-901 78 Umeå
Tfn +46 (0)90 16 34 75, 16 34 79
Mobil +46 (0)702 13 27 73
e-post umea@norden.se

Bli medlem
Kontakta oss så skickar vi ett inbetalningskort.

PG 122 554 - 9
Föreningen Norden Lycksele

Nordenlänkar
Föreningen Norden Västerbottens aktivitetsbank

Föreningen Norden Sverige

Föreningarna Nordens Förbund

.

Föreningen Norden i Lycksele


d Styrelse 2011

Ordförande Maarit Kalela-Brundin
Storgatan 59, 921 32 Lycksele
Tel 0950-123 46, arb 0950-379 45, mobil 070-527 32 43,
maarit.kalela-brundin@lycksele.se

Kassör Rune G Åkerlund
Klippstigen 3, 921 42 Lycksele
Tel 0950-12970, mobil 070-312 08 19
rune.akerlund@brinet.nu

Sekreterare Magnus Andersson
Grönsaksstigen 16, 921 42 Lycksele
Tel 0950-156 55, mobil 070-302 69 67 
epost: andersson-magnus@swipnet.se

Ledamöter

Per Fjelnset Dyrdahl
Bångv. 58 S, 921 32 Lycksele
Tel 0950-157 07, mobil 070-333 0148
fjedka@hotmail.com

Seppo Larsson
Gäddträsk 4, 921 92 Lycksele
Tel 0950/52004
bvlarsson@telia.com

Margit Nilsen
Anläggarväg 21, 921 46 Lycksele
Tel 0950-10366,
arb 0950-13231
margit.nilsen@telia.com

Lita Olander-Ottosson
Parkgatan 10, 921 31 Lycksele
Tel 0950-265 60
lita.olanderottosson@telia.com

Bertil Östergren
Villarydsvägen 8, 921 35 Lycksele
Tel 0950-664 70, mobil 070-234 9096
os.be@tele2.se

FINLÄNDSKT GÄSTABUD

I regi av föreningen Norden och Vuxenskolan i Lycksele firade ett 20-tal Finlandsvänner  i Lycksele den finska självständighetsdagen 6 december. I programmet ingick förutom musik och sång, ett lotteri mm samt även en buffé med traditionella finska julrätter som piroger, kålrots- och potatislådor, sillsallad, plommonstjärnor mm.

Föreningen Nordens ordförande Maarit Kalela Brundin berättade om den ”stora adressen” i slutet av 1800-talet, ställd till den dåvarande härskaren tsaren, och som i förlängningen bl a 1906 ledde till införandet av allmän rösträtt i Finland för både kvinnor och män samt om egna upplevelser på 30- och 40-talet från firandet av självständighetsdagen.


Föreningen Norden i Lycksele ordförande Maarit Kalela Brundin, uppväxt i Finland, anförde firandet av självständighetsdagen.

I en för de flesta svår frågesport om nutida och historiska finska förhållanden lyckades Tommi Syväjärvi bäst. Anders Brundin svarade för musiken. Maten hade tillagats av Zeppo och Britta Larsson, Rune G och Vivan Åkerlund och av Maarit och Anders Brundin.


Tommi Syväjärvi (vänster) berättade finlandsminnen för Zeppo Larsson. fotograf Rune G Åkerlund.

När man efter några timmars trevligt firande skildes åt fanns förhoppningen om att man även kommande år kunde mötas i ett liknande arrangemang.


KURA SKYMNING

Nordenavdelningen lockade, i samarbete med biblioteket och Vuxenskolan i Lycksele, ett 20-tal åhörare till den traditionella KURA-SKYMNING-kvällen 2011. Arrangemanget har skapats av Norden-föreningarna i de nordiska länderna och syftar till att skapa intresse och kännedom om nordisk litteratur.

Årets tema var humor i Norden. På Lycksele bibliotek bjöds på fika och lästes texter av Mikael Niemi och Lyckselebibliotekarien och författaren Kurt Levlin. Magnus Andersson läste texterna av Niemi och Kurt Levlin läste i form av en dialog tillsammans med hustrun Maria en humoristisk novell.


Maria och Kurt Levlin under uppläsningen.


MAT OCH KLIMAT

Mat och klimast var temat för en informations- och diskussionskväll som föreningen Norden och Studieförbundet Vuxenskolan arrangerade i Lycksele. Kvällen leddes av Rune G Åkerlund som konstaterade att vi i den rika världen tar i anspråk resurser som i hög grad bidrar till ökade utsläpp av växthusgaser som i sin tur leder till förändringar av klimatet i världen. Förändringar i form av bl a höjning av temperaturen, ökenutbredning på vissa håll, ökade oväder på andra håll.

Den tillgängliga marken på jorden för matproduktion har minskat och kommer att minska ännu mera om man ser till arealen per person. Vatten är redan nu en bristvara på många håll. Sverige importerar en stor del av den mat vi äter. En hel del kommer från länder där folket svälter. Ur rättvisesynpunkt borde vi  minska volymen av den mat vi äter.

Lotta Folkesson från LRF konstaterade att vi vår landsdel redan nu bedriver en relativt klimatsmart matproduktion och att vi med en förnuftig politik har goda möjligheter att skapa ett långsiktigt uthålligt jordbruk baserat på ett kretslopptänkande.

För den enskilde konsumenten är det svårt att veta vilka matvaror man skall köpa för att minimera utsläppen av växthusgaser, överutnyttjandet av jordens resurser och ur rättvisesynpunkt gentemot resurssvagare människor i fattiga länder. Det är otvivelaktigt både krångligt, tar tid, är svårt och jobbigt att förstå. Man är i stort styrd av det utbud som handeln erbjuder samtidigt som det många gånger är svårt att få reda på varifrån produkterna kommer och vilken miljöpåverkan de get upphov till i kedjan av odling/ djuruppfödning, industriell beredning, transporter, förpackningar  och handelns hantering.

De närvarande kunde dock enas om att det ur klimat och miljösynpunkt är klokt att köpa mat som är närproducerad, att äta mindre kött från kreatur, att äta mera kött från kyckling och höns och mera grönsaker som odlas på friland. Fisk är också ett bra alternativ under förutsättning att det är arter som inte är på gränsen till utrotning eller föds upp på animaliska produkter.


SPRÅKEN I NORDEN

Ett 20- tal Lyckselebor sökte sig i onsdagskväll till biblioteket där den populäre språkprofessorn Lars Erik Edlund kåserade på ett trevligt och pedagogiskt bra sätt om språken i Sverige med utgångspunkt från ”Språkatlas över Sverige” i vilken Edlund är en av redaktörerna. Föreningen Norden i Lyckselegenomförde arrangemanget tillsammans med biblioteket, Vuxenskolan och STF.

Edlund konstaterade att det var första gången någon försökte sig på att så totalt beskriva språken i Sverige i form av kartor med beskrivningar och han gav både roliga och intressanta exempel på hur människor, växter och djur har olika namn/beteckningar i olika delar av landet.

Näst svenskan är finska det vanligaste språket i Sverige bland de nära 200 språk som talas i landet. Edlund berörde också bland mycket annat intressant de officiella minoritetsspråkens komplexitet där det ex inom samiskan och de romska språken finns många varieteter varav några på sikt säkert kommer att dö ut då de fn talas av endast en handfull personer.


NORDENS DAG

Nordens dag den 23 mars uppmärksammades i Lycksele av Föreningen Norden. I samarbete med NBV, STF och biblioteket hade vi inbjudit Margot Asplund från Umeå att på Lycksele bibliotek kåsera och visa bilder från en resa på  västra Grönland.

På ett trevligt och medryckande sätt kunde Asplund  inför nära 20-talet åhörare förmedla både fakta om denna världens största ö och sina intryck om de orter, familjer, skolor mm som hon besökte och den i juni relativt svala och isiga miljö som dominerar den nära 300 mil långa och ca 100 mil breda ön som till 80 % är täck av inlandsis och befolkad av ca 60.000 människor.

Nordens dag firas som bekant till minne av den Helsingforsdeklaration som de Nordiska länderna undertecknad 1962 och i vilken de lovade att samarbeta och samråda i frågor som kan ha ett gemensamt intresse. Grönland är en självstyrande del av Danmark med den danska drottningen som statchef. Man har varit medlem av EU men har numera lämnat unionen.

Norden-medlemmarna Rune G Åkerlund och Per Fjelsnet Dyrdahl poserar tillsammans med Margot Asplund. Foto: Föreningen Norden i Lycksele.


ÅRSMÖTE 2011

Föreningen Norden i Lycksele har hållit årsmöte i Studieförbundet Vuxenskolans lokaler den 23 februari. Maarit Kalela Brundin omvaldes till ordförande. Rune G Åkerlund utsågs till kassör och Magnus Andersson till sekreterare. Nya i styrelsen blev Zeppo Larsson och Per Fjenset Dyrdahl medan Margit Nilsen, Bertil Östergren och Lita Olander- Ottosson kvarstår ytterligare ett år.

Av verksamhetsberättelsen framgick att föreningen under 2010 ordnat fem aktiviteter, varav det finska gästabudet  på den finska självständighetsdagen 5 dec och visningen av den norska Filmen Max Manus på 17 maj blev de mest välbesökta.

I anslutning till årsmötet visades filmen Återbruk i vilken berättades om hur vi i Norden fortfarande har seder, föremål mm som i sitt ursprung är över 1000 år gamla och har sina rötter i det samhälle då människor trodde på asar, troll, jättar och andra övernaturliga väsen.

Från vänster: Ordförande Maarit Brundin, Rune G Åkerlund, Margit Nilsen, Per Fjenset-Dyrdahl, Magnus Andersson och Zeppo Larsson. Alla sitter i nya styrelsen.


FINSKT GÄSTABUD

Nära 30 personer, många med finsk härstamning, deltog i firandet av den finska självständighetsdagen 6 december och som arrangerades i form av ett finskt gästabud i Vuxenskolans lokaler och med Föreningen Norden i Lycksele som arrangör.

Tidigare på dagen besökte några från föreningens styrelse kyrkogården vid Lugnet där de lade ner en krans och tände ljus på den grav där några vilka 1944 kom hit från Finland som flyktingar, främst små barn, är begravda.

Förutom finska julrätter i form av piroger, sötad potatislåda, kålrotslåda, sillsallad, barkbröd, plommonstjärnor mm, allt hemlagat och uppdukat av Zeppo och Britta Larsson, Vivan Åkerlund, Margit Nilsen m fl, bjöds på finsk musik och filmsnuttar av artister, natur och händelser i vårt östra grannland som i en oblodig revolution 1917 bröt sig loss från det ryska väldet vilket genom kriget 1809 erövrade Finland som sedan 1100- talet utgjort en del av det svenska riket.

Ovan: Vera Lyno med mamma Arja Person, som kom till Sverige som krigsbarn.
Nedan: Marika Ohls och Carola Holmqvist trivdes på gästabudet.

Föreningens ordförande Maarit Kalela-Brundin, själv invandrare från Finland, berättande om hur man firade självständighetsdagen i hennes barndom och om andra seder runt jul. Anders Brundin läste några verser ur ”Kalevala för lata” och i en presentationsrunda berättades vilken anknytning man hade till Finland, hur man kom till Sverige mm.

Några hade skickats hit som krigsbarn på 40-talet medan andra kommit hit för att jobba. Andra hade från det finskspråkiga Tornedalen sökt sig söderut och kände sig nu som riktiga svenskar men bekände att de hejade på Finland när det gällde ishockeymatcher.

Till kvällens nöjen hörde också ett lotteri med fina vinster och en frågesport med frågor om finsk historia, geografi, nutid och forntid mm.

Tillbaka till startsidan
© Nordiskt informationskontor i Umeå 2011